Ålder!

Visst kan det väl kännas som att åldern står still trots att  livet rusar på!

Jag ser på mina föräldrar, våra barn, mina vänner,syskonbarnen osv att förändringar sker och att de som för bara en ”pytte-stund” sedan låg i min famn nu är vuxna. Ändå känner jag mig inte särskilt annorlunda på insidan. Märkligt…..;)

Det året som jag skulle fylla 30 år, kände jag ett sting av ”panik”, det lät så gammalt och så väldigt vuxet.

Trettio år………….

Saken är den att tid går aldrig att bromsa så jag fyllde 30 och ingen förändring skedde.Sen fyllde jag 31,32,33 och om en knapp månad så fyller jag 45 år :)!

Trots att siffrorna förändras är jag och förblir jag nog alltid Anna på insidan.

Vilken tur att det är så!

Förhoppningsvis lär man sig nya saker och utvecklas som person även om man fortfarande fattar tokiga beslut, och säger fel saker emellanåt. Lite klumpig har jag alltid varit & kommer förmodligen alltid att vara. Får nog inse att det en del av mig.:)

Vad är då ålder, förutom ett sätt att komma ihåg hur många år sedan det var man föddes!?

Ingenting, det är absolut helt utan mening. Förutom att du får börja skolan när du är 7 år, får köra moped vid 15, rösta & ta körkort när du är 18 år. För någon kanske det är viktigt även att fylla 20 år för då är man välkommen in på systembolaget ;)! Sen går det många underbara &händelserika år innan man fyller 65 år och får lov att gå i pension, dvs man får ett lååångt sommarlov som kompensation för alla år man fick klara sig utan den där fantastiska frihetskänslan som ett sommarlov innebar när man var liten!

Alltså är det bara siffror och siffror har ju aldrig någonsin intresserat mig särskilt mycket. Har helt enkelt aldrig förstått mig på dem. Det som är viktigt är att ligga på + 😉 inom ekonomin annars  helt oväsentligt :)! ( Enkelt!)

Då kan man ju undra varför jag la ner så mycket energi & gjorde så stor ”affär” av att fylla 30 år? Med facit i hand, helt onödigt! Alltså lär man sig så länge man lever (skönt)!

Det finns bara en hake!

När jag tittar mig i spegeln så ser jag inte samma person som jag är på insidan. Bilderna stämmer liksom inte riktigt överens med varandra! ( Det blir lite bättre när jag tar av mig glasögonen! ;))

Har du upplevt det? Eller är jag alldeles ensam om den upptäckten?

Inte så att jag står och gnäller framför spegeln  . Nja jag mer ”pustar” lite grand och undrar varför jag ser lite ”vissen” ut i kanterna. Ni vet som salladsbladen ser ut efter ett tag i kylskåpet: Det går att äta dem men finns det nya lite fräschare & ”fastare” blad så väljer man dem ;)!

Det är inte riktigt så illa som en riktigt brun övermogen banan men…..ändå! 😉

Äh, jag duger! <3

Tror jag ska ställa om mitt tankesätt och lyssna till Joan Collins råd och mer se mig som en vacker vinflaska, lite grådammig MEN av ljuvlig årgång 1968!

Härmed ska jag bära mina ” siffror” med stolthet!
Jag är den jag är oavsett vad spegelbilden säger.

Kram Anna! <3

 

 

 

 

Tro på dig själv!

Problem är det så många andra som ser.

Mitt mål är att se möjligheter och lösa problemen ett i taget. Vissa problem går ju faktiskt att lösa alldeles på egen hand, andra problem behöver man lite hjälp med. OCH de problem som är alldeles omöjliga……………..De går helt enkelt inte att lösa! Så är det bara då måste man ”släppa taget” och hitta en omväg eller kanske en genväg.

Låt ditt eget hjärta leda dig rätt!

Att lösa sina problem på det sätt som man anser är rätt just i stunden ÄR rätt.

Det är viktigt att man känner sig tillfreds i sina beslut och står för dem. MEN kanske inser man efter ett tag att man borde gjort på ett annat bättre och klokare sätt…… Glöm då INTE bort att det beslut du fattade var rätt utefter den vetskap du hade just DÅ. :)

Älta inte utan lär dig av dina misstag och fortsätt på den väg som är DIN. Tro på dig själv & din egen förmåga.
Livet är fyllt av möjligheter! :) 

Kram Anna <3

 

 

 

Tacksamhet!

VARJE dag året om finns det händelser,tankar och olika saker att vara tacksam över! 
Ibland är det lätt att glömma bort det och istället lägga fokus på det negativa som vi egentligen bara skulle ignorera………………..
Har funderat över varför!!!!!

Nästan alla människor vet det, ändå väljer så många att se de negativa omständigheterna först………………Det är verkligen synd tycker jag.

Allt kan ju självklart inte vara ”ljust & muntert” det finns sorgliga,glada,tragiska,hoppfulla,skrämmande,fina och alldeles underbara händelser i livet. Så är det bara det kan ingen ändra på!

Att våga leva i nuet  och inte älta det som har varit på ett negativt sätt utan istället ta lärdom av sina fina upplevelser och emellanåt även sina misstag…………..SEN ”släppa taget” och gå vidare på livets väg.
Inte bekymra sig över morgondagens ”eventuella  jobbigheter” utan se livet från den ljusa sidan och ”tillåta sig själv” att vara närvarande i sitt eget liv varje dag.

Att varje dag stanna upp och verkligen Känna efter vad just DU är tacksam över……………..!!
Det tror jag är av stort värde för var och ens välbefinnande och ger mycket positivt tillbaka som ”gör gott”.
Jag lovar 😉 det finns alltid något att vara tacksam över VARJE DAG.

Våga prova det finns bara vinster med att se livets ”ljuspunkter” oavsett hur starkt eller svagt de lyser :)

 

Kram Och lycka till
Anna <3